foto: Gunvor karlsson
Våren 1998 såg jag några gamla dockformar på industrimuseet i Gislaved. Det var som om någon hade stigit ur dem och lämnat ett avtryck. Ursprungligen användes dessa till att tillverka dockhuvuden av celluluid på 1940-talet. i samband med en kurs på Linköpings universitet fick jag låna en form och provade att göra dockhuvuden i olika material. under arbetet med formen väcktes många tankar som jag ville arbeta vidare med. Jag fann en utmaning i att använda en form – tänkt för massproduktion – och göra ett personligt uttryck ur den. industrisamhället har gett os möjlighet att snabbt producera, mycket, många och exakt lika. Idag finns möjligheter att massproducera inte bara dockor, utan även liv! Hur påverkar det oss? Vill vi att avtrycken av oss skall vara exakt lika?
